TEST AV TÅRVÄGSPASSAGE
Jones test
Tårvätskan färgas med en droppe 1% fluorescein eller en fluoresceinimpregnerad pappersremsa (IV:2 A,B). Fem minuter därefter för man en öronpinne fuktad med lokalanestetium in i ipsilaterala näsborren och låter den ligga i cirka 20 sekunder (IV:2 C). Är öronpinnen fluoresceinfärgad (IV:2 D) vilket ses bäst i blått ljus, indikerar det fri tårvägspassage. Annars föreligger en relativ eller absolut tårvägsstenos.
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
Tårvägsspolning
För detta test behövs en sk pryl, en konisk sond (IV:3 A) för att vidga tårpunkten och kanalikeln (proximala delen av tårvägen) samt en kanyl (IV:3 B) med trubbig tvärslipad "spets".
Efter lokalbedövning förs prylen cirka en mm in i nedre tårpunkten uppifrån (IV:4 A), vinklas så cirka 90° temporalt (IV:4 B) och med lätt roterande rörelser förs prylen längre in i tårkanalen.
![]() |
![]() |
Sedan spolas tårkanalerna med fysiologisk koksaltlösning via den trubbiga kanylen (IV:4 C). Vid god passage känner patienten saltsmak och harklar sig. För att vara säker på en normal passage måste både övre och nedre kanalikeln spolas.
IV:4 C
Får man en sk rundspolning, dvs om spolvätskan kommer ut genom den övre tårpunkten, kan spolningen göras med prylen insatt i den övre tårpunkten (IV:4 D) eller med kompression av tårkanalen med en öronpinne. Med denna "forcerade" tårvägsspolning kan lätta stenoser öppnas.
IV:4 D
Dacryocystografi är en röntgenologisk undersökning där tårvägsspolningen går till på samma sätt som ovan men istället för koksaltlösning använder man kontrastvätska och proceduren dokumenteras med röntgenbilder.
Tårvägssondering
Ett stopp i tårvägarna kan vara en indikation för en tårvägssondering. Den kan utföras via den nedre tårkanalen som bilden visar eller via den övre tårpunkten. Tårvägssondering bör genomföras av ögonspecialist och är en både diagnostisk och terapeutisk åtgärd.
Sondering upplevs vanligen som obehaglig.
Tårvägssonderna (Bowman's sonder, IV:5) finns i olika diametrar från tjocklek "0000" (mycket små för nyfödda barn) till "3" (kraftig diameter för vuxna). Använd alltid rätt storlek, med för tunn sond ökar risken för att man kommer utanför kanalen och öppnar en falsk passage. Det är mycket viktigt att tårvägssonden "med lätt hand" följer tårvägens anatomi. Det gäller framförallt för små barn.
Efter en droppe lokalanestestetikum eller injektion av viskös tetrakain genom en trubbig kanyl förs sonden uppifrån in i nedre tårpunkten (IV:6 A). Sonden riktas sedan parallellt med ögonlockskanten in i tårkanalen tills man känner ett hårt motstånd (IV:6 B). Man har då nått fram till tårsäckens nasala begränsning. Sonden riktas försiktigt upp igen (IV:6 C) och förs sedan rakt ned via tårgången (IV:6 D, ductus nasolacrimalis) in i näsan.
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
E-mail: eye@eye.c.se