Refraktion och visusbestämning
Visus eller synskärpa är ögats optiska upplösningsförmåga. Den anges som en kvot (eller motsvarande decimalbråk), där täljaren är avståndet från vilket ett bestämt föremål ses skarpt och nämnaren är det avstånd från vilket föremålet borde ha setts skarpt om vederbörande hade normal syn.
Refraktion anger i dioptrier hur mycket ögats optiska tillstånd skiljer sig från emmetropi.
Korrektion anger dioptrier av linsstyrkan, som korrigerar ett refraktionsfel.
OBJEKTIV REFRAKTIONSBESTÄMNING
Skiaskopi
Skiaskopi är en objektiv refraktioneringsmetod. Metoden lämpar sig särskilt för barn som ännu inte kan läsa. Skiaskopi är en exakt metod, men den kräver övning.
Man använder följande redskap:
1) Retinoskop, (X:1 A, det finns flera modeller, här visas retinoskop enligt Copeland) ett oftalmoskopliknande instrument som utsänder en streckformad ljusstråle, som kan vara divergent, parallell eller konvergent. Inställning med divergent strålgång används vanligen.
2) Skiaskopi-list, (X:1 B,C) en smal ram där plus- eller minusglas i stigande styrka är monterade (och ibland korrigerade för undersökningsavståndet 0,5 m).
X:1 A
X:1 B
X:1 C
Den statiska skiaskopin, dvs undersökning i ackommodationsvila, är standardmetod. Patientens öga ska vara cycloplegiskt dvs ackommodationen ska vara upphävd under undersökningens gång. Cycloplegi och mydriasis erhålles med 1% atropin (hos yngre barn används 0,5%) eller ett kombinationspreparat av cyclogyl och neosynefrin.
Patienten sitter mitt emot undersökaren som belyser pupillen med den streckformade ljusstrålen från retinoskopet (X:2). Är patienten emmetrop, dvs normalsynt, blir hela pupillen upplyst (X:3 A). Ser man däremot en bandformad reflexbild i pupillen är patienten ametrop, (X:3 B) har alltså ett refraktionsfel. När man nu rör retinoskopet och för ljusspalten från t ex temporalt till nasalt, så kan man uppfatta två alternativa rörelsemönster:
X:2
X:3 A
X:3 B
1) Ljusspalten i pupillen rör sig i samma riktning som retinoskopets rörelse (medrörelse, X:3 C).
2) Ljusspalten rör sig åt motsatt håll, dvs om man för ljusspalten från ögats temporalsida till dess nasalsida så finner man att ljusspalten i pupillen rör sig åt andra hållet dvs från nasalt till temporalt (motrörelse, X:3 D).
![]() |
![]() |
I det första fallet föreligger en hyperopi och i det andra fallet en myopi (om man valt en divergent strålgång i retinoskopet).
För att kunna bestämma graden av ametropin sätts plusglas eller minusglas (skiaskopilist) framför patientens öga. Styrkan på glasen ökas tills man når neutralpunkten, dvs tills man inte ser någon rörelse av ljuset i pupillen trots att retinoskopet rörs. Med skiaskopi kan även graden och läget av astigmatism bestämmas. Denna metod beskrivs inte närmare här.
Automatisk refraktor är en apparat som helt automatiskt kan fastställa patientens refraktion.
E-mail: eye@eye.c.se