DIREKT OFTALMOSKOPI

Här demonstreras ett Heine oftalmoskop (det finns en rad snarlika modeller av andra tillverkare). På den sidan som vetter mot patienten (när oftalmoskopet är i bruk), finns två inställningpositioner "C" och "F" (VII:8 A).

VII:8 A VII:8 B
VII:8 C

"C" används när man vill inspektera de yttre delarna av ögat, t ex kornea och konjunktiva. Man använder då oftalmoskopet som en lupp med belysning.

"F" ställer man in vid inspektion av fundus.

På den sida som är vänd mot undersökaren (VII:8 B) finns möjlighet att ändra ljuset med filter (VII:8 C). Oftalmoskopets belysning sätts på och stängs av vid övre randen av handtaget. Ljusintensiteten kan regleras med samma knapp.

Placera oftalmoskopet stadigt mot den inre, övre orbitakanten av ditt högra öga om du vill oftalmoskopera ett högeröga (VII:9) och vice versa. Sätt sedan pekfingret mot ratten för inställning av den rätta korrektionslinsen. Rör sedan helst på huvudet och inte på oftalmoskopet när du vill ändra blickriktningen under oftalmoskoperingen. Vid emmetropi hos läkaren och patienten behövs ingen korrektionslins (VII:10). En sådan behövs dock när en av parterna har ett refraktionsfel. Summan av patientens och undersökarens refraktionsfel anger styrkan av den korrektionslins som ska sättas in i strålgången. Om patienten t ex har refraktion +4,0 och undersökaren -2,0 ska korrektionslinsen ställas på +2 dioptrier. Astigmatiska fel kan inte korrigeras.

VII:9
VII:10

Sitt på samma höjd som patienten. Iaktta först den röda ögonbottenreflexen i den dilaterade pupillen cirka 30-40 cm från patienten (VII:11 A). Närma dig nu patienten. Kom så nära det är möjligt, håll gärna handen mot patientens nacke (VII:11 B).

VII:11 A
VII:11 B

Oftalmoskopi ska utföras i ett rum med dämpad belysning, och i ackommodationsvila (gäller både för patienten och undersökaren). Nybörjare har svårt att undvika ackommodation. Föreställ dig att du tittar genom ett litet nyckelhål in i en lång korridor. Håll alltid pekfingret på linsratten så att du lätt kan öka (minus) -linsstyrkan om du trots allt skulle ackommodera.

Låt patienten titta rakt i oftalmoskopets ljus, då inspekterar du makula. Låt sedan patienten titta lite nasalt, då syns papillen.

Direkt oftalmoskopi visar en rättvänd bild. (VII:12, ett högeröga). Är patienten emmetrop får man cirka 15 ggr förstoring och ett relativt litet inspektionsfält. Vid stigande patient-myopi får man högre förstoringsgrad och mindre inspektionsfält, vid hyperopi blir det tvärtom.

VII:12

Fel som vanligen görs vid direkt oftalmoskopi och hur de undviks.

Du ser inte skarpt.

Undersökaren befinner sig för långt från patientens öga och/eller undersökaren håller oftalmoskopet för långt från sitt eget öga.

Oftalmoskopet är dåligt laddat och ger för svagt ljus.

Patientens pupill är inte tillräckligt vidgad.

Patienten eller undersökaren ackommoderar, utan att motsvarande korrektionslins har använts. Justera med linsratten.

Mediegrumlingar. Det är mycket viktigt att undersöka dessa patienter med bra belysning och stor pupill.

Du tappar orienteringen. Patienten tittar inte längre åt det håll du har bett honom. Kom ihåg att höggradig myopi ger kraftig förstoringsgrad och mindre inspektionsfält. Övning, övning, övning ..

 

Nästa avsnitt

Föregående avsnitt

Innehåll

E-mail: eye@eye.c.se

© 1997 Rudolph Hahnenberger