Kornea och främre kammare
KORNEA
Yttre inspektion av kornea
Kornea inspekteras med blotta ögat vid bra belysning. Man kontrollerar om ljusreflexen är skarp. På främre korneaytan, som är en konvex spegel, avbildas normalt en rättvänd och förminskad bild av omgivningen. Man iakttar den bäst när patienten tittar på en ljus yta, t ex ett fönster. Får man en matt och bred reflexbild av en punktformad ljuskälla bör man i första hand tänka på kornealödem eller epitelskada. Kornea inspekteras med lupp eller biomikroskop om man önskar högre detaljupplösning.
Mätning av korneala distanser
För detta ändamål används en specialpassare (V:1). Genom skruvjustering av instrumentets spetsar mäter man diametern som sedan avläses i mm på skalan.
En specialutformad linjal för samma ändamål finns (V:2).
V:1
V:2
Mätning av korneas tjocklek
Detta görs med en s k pachometer, som monteras på ett biomikroskop. Spaltlampans strålgång genom kornea delas med hjälp av ett speciellt okular (så kallad koincidensokular) i två bilder, som kan förskjutas mot varandra i sidled. Inställningsvärdet som erhålles när man förskjuter korneas insida i den ena bilden så att den tangerar korneas utsida i den andra bilden anger korneas tjocklek (normalt 0,5-0,55 mm).
Främre kammarens djup kan på liknande sätt mätas med ett annat koincidensokular, varvid korneas insida på den ena bilden skall tangera linsens framsida på den andra bilden.
Test av korneas sensibilitet
Den enklaste metoden att testa korneas sensibilitet är med en bomullspinne (V:3 A) vars spets för hand har formats till en tunn och mjuk tråd. Med denna vidrörs kornea lätt utanför centrum (V:3 B). Det är lämpligt att hålla isär ögonlocken lätt, då patienten brukar blinka eller blunda när man för ett föremål mot ögonen.
Man noterar blinkreflexen vid beröringen. Patienten uppger om beröringen kändes lika i bägge ögonen.
![]() |
![]() |
Med den mera sällan använda estesiometern enligt Cochet och Bonnet kan den korneala sensibiliteten mätas. Det är ett pennliknande instrument med en axialt belägen tunn nylontråd (V:4 A). Nylontråden kan skjutas ur pennan i olika, exakt mätbara längder som anges på en skala (V:4 B). Varje nylontrådslängd utgör ett bestämt och konstant beröringstimulus som är närmast oberoende av applikationstrycket. Ju längre tråden är, desto mindre är beröringsstimulus. Testet börjar med den längsta trådinställningen och fortsätter med mindre trådlängder tills patienten känner beröringen = tröskelvärdet (V:4 C).
Viktigt: Vid test av den korneala sensibiliteten bör man undvika att vidröra cilierna. Detta utlöser en blinkreflex som kan misstolkas som intakt sensibilitet.
V:4 A,B
V:4 C
Vitalfärgning
Fluorescein. Tårvätskan färgas med en liten fluoresceinindränkt pappersremsa (V:5) och kornea studeras med biomikroskop i blått ljus.
V:5
Korneala epiteldefekter färgas kraftigt med fluorescein om defekten når till stromat.
Rose Bengale och Lissamine Grön (finns som 1% lösning eller som Rose Bengale impregnerad pappersremsa).
Rose Bengale och Lissamine Grön färgar i motsats till fluorescein döda epitelceller men lämnar friska celler ofärgade. Rose Bengale och Lissamine Grön används framför allt för diagnos av torra ögon (keratoconjunctivitis sicca), där kornea och konjunktiva färgas i ett karakteristiskt prickmönster. Rose Bengale lösning svider och bör därför enbart användas i lokalbedövning. Lissamine Grön svider inte och är därför många gånger lämpligare.
Endotelcellsmikroskop
Endotelcellsmikroskop är ett speciellt mikroskop som tillåter inspektion, fotografering och räkning av korneala endotelceller. (Se speciallitteratur)
E-mail: eye@eye.c.se