Anamnes

Jämfört med andra organ är ögonen lätt åtkomliga för undersökning.

Ögats yttre och inre kan lätt inspekteras. Många synfunktioner, t ex synskärpa, färgsinne och synfält kan mätas med relativt enkla test. Synsystemets tillgänglighet för strukturell och funktionell granskning gör att man vid diagnos av ögonsjukdomar huvudsakligen kan stödja sig på objektiva fynd. Detta betyder dock inte att man inte ska vara lyhörd för patientens berättelse. Anamnesen ger viktig vägledning om hur undersökningen ska utformas.

För patienten känns det mest adekvat att först beskriva sina aktuella besvär och sedan besvara frågor av allmän natur.

Man bör känna till följande uppgifter inför ögonundersökningen:

Kontaktorsak

Varför söker patienten?

Besvärens karaktär

När debuterade besvären? Kom de snabbt eller långsamt?

Besvärens varaktighet: ständiga, intermittenta, finns det en periodicitet?

Lokalisation: unilateral eller bilateral, fokal eller diffus.

Intensitet: svag, måttlig, stark, outhärdlig.

Är synfunktionen inskränkt eller påverkad?

Finns det synnedsättning, halo, metamorfopsi, mikropsi, blixtar, rörliga skuggor, stabil skugga, binokulär eller monokulär diplopi?

Har patienten upplevt, förändring i ögats/ögonens utseende, läge?

Rött öga, chemos, dislokatisation, ptos, ögonlocksretraktion.

Värk och obehag

Var sitter värken: i, bakom eller kring ögat, diffus värklokalisation?

Finns det irritation, främmandekroppskänsla, klåda, torra ögon eller tårögdhet?

Övrig ögonanamnes

Tidigare och aktuella ögonsjukdomar. Glasögon och deras styrka. Synhjälpmedel.

Allmän sjukhistoria

Fråga speciellt efter sjukdomar som kan manifesteras i ögonen: t ex diabetes mellitus, hypertension.

Mediciner

Ögonläkemedel och andra läkemedel.

Allergi

Hereditet

Finns det ärftliga ögonsjukdomar i första led?

Social anamnes

Yrkessituation.

Finns det hjälp i hemmet?

Nästa avsnitt

Föregående avsnitt

Innehåll

E-mail: eye@eye.c.se

© 1997 Rudolph Hahnenberger